MadebyM

Jag är så frukstrerad just nu.
Reagerar på min allergi hela tiden.
Även om jag äter allergitabletter.

Det känns faktiskt väldigt tungt.
Jag har väldigt länge velat ha en liten hund.
En egen.  Men jag börjar nu att inse att det aldrig kommer gå.
Det skulle bli för jobbigt att behöva må fysiskt dåligt av någon som
ska göra mig glad.
En liten en som jag då skulle behöva sälja bort. Nej usch.

Det svåraste är kanske att inse att detta är sanningen.
Även fast jag levt med min allergi i snart 21 år så
är det nu jag börjar inse.

Men bara för att jag inser betyder inte det att jag slutat drömma.
Jag ser mig själv med min lilla Ragdoll katt och min Pomeranian.
Någon gång så kanske.
Kanske kanske.



Mina föräldrars fjolliga lilla Tindra.
Hon ligger alltid med benen i kors.
A real Lady! :)